Onsdag, en helt vanlig onsdag.

Timmarna tickar långsamt framåt under dagarna, men så fort eftermiddagen/kvällen börjar närma sig så känns det som om de flyger över huvudet på mig och plötsligt var det inget kvar. Under dagarna gör jag mitt bästa för att vara hemmafru, men oftast misslyckas jag. Eller misslyckas och misslyckas. Jag är väl slö, men jag kommer väl igång tänker jag! Idag har jag städat micron, städat toastjärnet, tagit undan den torkade tvätten, dammsugit golvet, diskar en massa gånger och lagat mat, så det känns ju ändå inte så himla illa. 

När Andreas kom hem packade vi upp all vår pant och åkte till Amiralen för att handla. Varför inte passa på att köpa ett par sommarskor, då mina bokstavligen faller sönder. Vi går in på skoaffären och Andreas hittar på en gång ca. tre par han skulle kunna tänka sig. Jag går runt... under lång tid, och hittar jag något? Nej. Man hittar aldrig någonting som man behöver. Det är ju en universal regel. Tillslut bestämmer jag mig motvilligt för ett par ballerinas för att ha något att slänga i fötterna i när jag är på Öland. Det är synd om den som har skor som är jobbiga att ta på sig när man campar! Toaletten ligger ju inte runt hörnet precis. Vi rör oss mot Amiralen och står i pantkö. Dessa äldre människor! Vilka fester de måste ha. De som köade framför oss pantade burkar för över 100kr. Antingen hade de en superfest, eller så tänkte det panta lite innan det är dags för det stora midsommarfirandet. Jag kan ju nämna också att jag tänkte kolla på en klänning också, nu när det snart är midsommar och allt, men det slutade med att Andreas köpte två skjortor och ett par shorts. Vad hände där liksom? 

Kvällsmat. Enklaste och snabbaste köttfärsbiffarna någonsin!

Skohyllan börjar bli full. Och det är inte ens mitt fel! De flesta av mina skor ska slängas. Buu!