Mössa nummer 2!

Jag har virkat min andra mössa! Jag är sjukt stolt över den.
Jag gav bort den till min älskling som ville ha den, så här kommer några bilder på både älskling och mig.
Han har också på sig sin snygga skjorta som jag köpte på Natura i Barcelona, och jag har på mig min tröj-kavaj som jag också köpte på natura.

Eyeliner

Jag har köpt en ny eyeliner! Denna gången blev det IsaDoras vattenfasta svarta flytande eyeliner. Innan har jag haft den icke-vattefasta, och varit väldigt nöjd med den, men efter ett tag så började den bli gammal och smula ner under ögonen under dagen. Detta resulterade i att jag hade svart i hela ansiktet. Mycket mysigt indeed, men jag kände ändå att det var dags för förändring.

Nuförtiden sitter min eyeliner som berget och går endast att ta bort med oljebaserad sminkborttagning! Lite krångligt att få till en snygg linje, men med lite övning går det prima. Det jobbiga är att det är svårt att rätta till om man man misslyckas... Det går ju med sminkborttagningen, men problemet är att när det försvinner, händer det liksom i små eyelinerflagor, vilket inte är ultimat om man ska rätta till!

Dock bra. Sitter som berget. Blir snyggt och shiny. End of story.

Nya glasögon

Detta är mina nya glasögon som är awesome, som är rätt styrka och de är dugligt snygga också, om jag får säga det själv. Jag ser grymt bra i dem, vilket är huvudsaken. Dock måste jag ner till optikern igen och fixa så att de verkligen sitter kvar. Annars blir det till att skaffa senilsnören, och för att vara helt ärlig var det inte alls det jag hade tänkt mig.

Barcelona

För alla er som inte vet så tävlade vi inte i Barcelona, utan vi tävlade en bit utanför i en stad som heter Calella. Ett namn som vi ovetande svenskar utalar lite hur som helst.
"Calejja" misstänker vi är det rätta, men under resans gång har jag hört "Cajella", "Cajejja", "Caljella", "Calelja" osv.

I alla fall så åkte jag ner några dagar innan. Det var då incidenten med det missade flyget hände. Har du missat denna följetång på facebook? Då kan jag göra dig en tjänst och berätta det för dig utan att du måste in och leta efter gamla inlägg.

Jag skulle åka fredagen den 12:e oktober. Anslutningsflyget var bokat och klart och två veckor innan hade jag och Viktor redan löst och pratat om hur jag skulle ta mig dit. Viktor skulle komma med min väska, hämta mig vid skolan och sedan köra mig direkt ut till flygplatsen. Veckan innan flyget till Barcelona skulle jag flyga hem för en körövning. Då såg planeringen annorlunda ut.
Jag tog då bilen till skolan, körde hem, hade ca. en halv timme på mig för att sedan bli utkörd till flygplatsen.

Inga problem tänker ni. Enkelt. Första helgen: ta bilen, åka hem, till flygplatsen. Andra helgen: Ta inte bilen, bli hämtad, få skjuts till flygplatsen.
Det visade sig när helgen väl kom att detta enkla, som man kan ta för givet att vara så enkelt att man inte behöver fokusera närmare på det, inte var så jävla enkelt för en förvirrad själ som mig.

Självklart blandade jag ihop dessa. Första helgen kom jag hem med ett försenat plan. Andra helgen kom jag jag i tid, fast en timme för sent.
Paniken som infinner sig när man förstår att man missat sitt anslutningsflyg till flyget till Barcelona, som man bokat flera månader innan, var relativt påtaglig.
I ren panik ringer jag till flygplatsen, är det tack och lov är en vänlig själ som med lugn och pedagogisk röst, full av medlidande meddelar mig: "Du kommer inte att hinna med flyget, och även om vi bokar in dig på nästa flyg kommer du inte att hinna med flyget till Barcelona. Jag föreslår att du bokar in ett nytt imorgon förmiddag istället"

Efter detta kom vändpunkten från panikångest till "måste lösa problemet". Jag fick med mammas hjälp boka in nästa flyg till Arlanda för att sedan ta mig ut till Trångsund och sova över hemma hos min moster och hennes familj. Till min lycka blev jag även bjuden på sushi och chips, vilket jag är evigt tacksam över! Jag fick hjälp att boka in en taxi till mitt ombokade flyg till Barcelona som skulle lyfta dagen efter kl. 06.50.

Jag kom fram till flygplatsen i Barcelona runt 11.00 på förmiddagen, utmattad och trött men i alla fall glad att jag tagit mig fram.
End of story.

Här kommer lite(många) bilder.

Trapphuset och utsikten från vår takterass

 Vi bodde på fjärde eller femte våningen. Dessa trappor var INTE mina vänner!

Mer utsikt och en bild på mitt och papps sovrum 

Spännande konstverk i vardagsrummet!

Lennart is "going wild" i köket

 Upp för trapporna och rulltrapporna mot parc Guelle (stavning=?)

Utsikten över Barcelona

 Männen står och gör... ja. Ingen vet riktigt.

 Vill man gosa, så är man söt vid ett turistställe. Smart katt!

Borsta tänderna?

Ödlan säger hej! 

Godaste marängen jag någonsin ätit. Kokosmaräng mmmmmhhmmm.

Lokalproducerade chips! Jag är såld.

 

Sömnig

Jag är så himla trött.

Hemma

Jag är nu hemma från Barcelona och Calella.
Det är skönt och sorgligt på samma gång. Jag saknar härliga kören, men jag är glad att jag är hemma igen i min egen lägenhet, med min egen säng och min egen Viktor.
Vi vann vår kategori (B3, femal choir, level 2), kom 3:a i pop och 9:a i sakral. Gulddiplom i samtliga kategorier. Inte alls illa! Det var hur mysigt som helst och vi fick sjunga med många trevliga körer.

Nu håller jag på att göra glass och maränger, och dessutom plugga till ett nytt prov i kemi B på torsdag, så mycket bloggande kommer det inte att bli.
Men sånt är livet!

Mysmat

Jag älskar kyckling. Jag tycker ärligt talat att kyckling är ett utav det godaste kött man kan äta, och billigt dessutom! Det är saftigt, smakar gott och är enkelt att tillaga.
Något jag däremot inte förstår är varför folk envisas med Stina's kyckling-lådorna. Varför?

Det är så lätt att tillaga själv i ugn, blir så mycket godare, man kan välja att krydda precis hur man vill, man får mumsig sås och man kan välja att köpa de bitar man vill ha.
Det finns fler alternativ. Ett är att köpa hela kycklingar, ett annat är att köpa den del man vill ha, till exempel kycklingbröst eller kycklinglår.
Jag föredrar låren. Det är mycket kött på dem, det blir mycket krispigt skinn, saftigare än filén och jag älskar att gnaga köttet från kycklingklubban. Jag är medveten om att det kanske inte låter speciellt väluppfostrat eller classy, men jag gillar det och det är gott.

Att sedan tillaga det är så lätt! Lägg bara kycklingen i en form, pensla med olja, krydda med vilka kryddor du vill ha, häll lite vatten i botten och släng sedan in det ugnen ca. 1 timme med lår och 1 timme och 15-30 minuter om du har en hel kyckling. Lägg den skinnigaste sidan med låren uppåt bara så du får krispigt skinn på din kyckling. Voila, så har du krispig och saftig kyckling med en massa mumsig sky som du kan göra sås av. Blanda med lite mjöl och crème fraishe och eventuellt lite grädde bara.
Mina favoritkryddor är att blanda ned vitlök och ingefära i oljan man penslar med, och sedan krydda med salt, peppar och cayennepeppar. Känner man sig lat kan man fuska med vitlökspulver och kanske ha på lite örter.

Till efterrätt idag blev det hemgjord blåbärs- och yoghurtglass. Jag jobbar på att bli bättre på att göra glass, men jag får öva på helt enkelt! Jag tror att jag använde för lite äggulor denna gång. Min glassmet måste bli lite mer krämig och så ska jag köpa turkisk yoghurt nästa gång.
Min glass gillar inte att vara så fettsnål.
Mina glassar brukar oftast smaka väldigt gott, men konsistensen är inte riktigt där. Jag jobbar på det, och denna glassen blev mycket bättre än den gamla, men inte riktigt där än.

Nya skor

Unnade mig ett par nya glasögon och ett par nya skor idag. Ett par glasögon från ray-ban med reflexfritt glas för 1599kr är väl ingen dum deal?

Klart det är dyrt med glasögon, men det vissta jag ju sedan innan.

Skorna gav jag 524kr för (för två par alltså), och det är väl inte heller illa pinkat. Jag passade även på att köpa nya saker, som jag blev tvungen att slänga i säkerhetskontrollen, och jag tror jag kan ha köpt den bästa ansiktskräm jag någonsin haft. Ansiktet bara smälter av välbehag.

Har aldrig känt en sådan extrem skillnad på en gång. Huden bara suger i sig och blir "elastisk", återfuktad och fräsch.

Jag har bara använt den en gång, så jag ska inte ropa hej än, men jag återkommer om det.

Här kommer i alla fall bilder på mina nya skor inför hösten.

De kommer från skopunkten och är av ett märke som har ett namn som liknade "gyllene knorren" eller "gyllene grisen", men som nu när jag sprang och kollade visade sig heta: "gyllene gripen" 

Inte långt ifrån, men ändå långt ifrån på något sätt.

Fantastisk helg

Förutom slutet på min helg, som jag skrivit ett hatiskt inlägg om, så var min helg fantastisk.
Jag är glad att jag fick träffa flera av mina vänner som det var länge sedan jag träffade och bara prata och ha trevligt. Vi försökte oss till och med på att gå ut där på fredagkvällen.
Jag fick också träffa mina föräldrar och hälsa på i pappas nya lägenhet. En bra och produktiv helg helt enkelt.

När jag åker hem och får sjunga med kören så känns det som om jag är "hemma".
Det är så roligt att sjunga, och ännu roligare är det att sjunga med så fantastiska människor och en sån fantastisk och engagerad körledare.
Nu när jag inte längre har musiken i min vardag uppskattar jag den extra mycket när jag väl får hålla på med den.

Tack för helgen, den var bäst!
Saknar er alla, även er jag inte träffade.

Sj

Jag hatar sj. Just idag hatar jag sj av hela mitt hjärta. Varför hatar jag dem?
För att de av någon anledning får allting att inte fungera.
Deras hemsida är långsam och värdelös, deras mobilbiljetter fungerar bara ibland, deras biljettpriser ändras beroende på vilken konduktör det är på tåget, de tar extra betalt för att just din tågstation inte har någon biljettautomat, de fixar inte någon biljettautomat vid din station och de är ALLTID försenade.

Varför förutsåg inte jag det här? Jo, för att jag är en godtrogen och naiv människa som tror gott om det mesta, alltså trodde jag, dum som jag är, att tåget för en gångs skull skulle komma i tid.
När tåget skulle gå var det tio minuter försenat från Avesta och jag tänkte att tio minuter gör ju ingenting. Jag har ju marginaler även om jag inte kunde ta ett tidigare tåg, för att jag hade konsert precis innan, så hinner jag ju om det är tio minuter försenat.
Problemet är att när vi kommer fram till Arlanda är tågfan 25 minuter sent. Jag hade en minut på mig att ta mig till terminalen och checka in min väska.
Detta var och är fortfarande en omöjlighet.
Jag fick gå till säkerhetskontrollen.
Min väska fick gå som handbagage.
Lugnt. Inga problem.
Eller vänta. Jag hade ju en massa saker som man inte fick ha i handbagaget i väskan. Det är alltid like roligt när man står där, svettig och varm, och ser på när säkerhetspersonalen skoningslöst rotar igenom din väska och kastar saker. Saker som måste köpas nya.

Detta tog ca. 15 - 20 minuter. Det innebär att jag får slänga på mig sakerna och springa till gaten. Boardingen ska precis avslutas när jag kommer fram.
Svettig, med två väskor, varav en av dem väger alldeles för mycket, flåsande och med upprispade strumpbyxor får jag möla mig in på min plats. Lite lagom mysigt att sitta där och eftersvettas.

Detta hade kanske varit okej om jag varit en mer förlåtande människa och i fall detta inte hänt förr, men nu är det så att sj är väldigt sällan i tid.
Jag frågade konduktören om hon trodde att tåget skulle bli mer försenat. Hon svarade mig lite skämtsamt att om man skulle till flyget så måste man ha stora marginaler.

Det hon säger är nog inte något ovanligt och jag får höra det från flera. Man måste ju ha de där marginalerna, för att man vet att tåget kommer att vara försenat. Frågan är om det är okej för det. Att tågen så ofta är försenade är ett stort problem som aldrig blir löst. Varför vet jag inte, men medan alla andra kan boka sina tåg med "marginaler" på en timme, så tänker jag skriva detta arga och gnälliga blogginlägg på något som absolut inte fungerar, men som många ändå accepterar.

Varför jag är en "icke-svensson" just idag och blir upprörd över "saker jag inte kan påverka", kan jag inte svara på, men va fan.

Mysmat

Idag var jag en duktig flickvän som lagade god mat, dukade fint och tände ljus på bordet lagom tills pojkvännen kom hem från högskolan.
Nöjd blev han, och jag med.

Restmat är inte alltid jättekul. Oftast lagar man någonting som i de flesta fall tappar charmen när man värmer det i micron dagen efter.
Lösning på detta är helt enkelt att använda resterna i mat dagen efter!
Idag blev det gårdagens stek som förvandlades till en enkel och mycket god pastasås.
Steken lagade jag av älgkött, som min papps har gett oss, och på det enklaste av vis.

Ugn: 150 grader -> kött i form -> olja och krydda på kött -> termometer i kött -> vatten i form (ca. 1 cm) -> in i ugn (ca. 1.5 - 2 timmar) -> termometer: 70-75 grader -> ut ur ugn -> ät med valfritt tillbehör.

Lagar du fläskkött eller kyckling rekommenderar jag att höja ugnsvärmen till 200-225 grader. Kyckling tar ca. 1 timme och stor fläskbit ca. 1.5 timmar.

Anyways.
Gör en mumsig sås av skyn du får i formen och dagen efter har du en massa sås och kött över, right?
Sugen på något nytt? Trött på den gamla vanliga micrade matlådan som blev över? Man kan ju inte kasta mat heller, så vad gör man?
Man gör den lättaste pastasåsen söder om nordpolen, som dessutom blir extra god, eftersom alla smakerna har fått stå över natten och gotta till sig riktigt ordentligt.

Tag ditt kött och strimla ned det i en stekpanna tillsammans med någon klyfta vitlök efter egen smak.
Stek en stund och ha sedan i såsresterna och crémefraishe i pannan.
Smaka av.
Rör om och låt småputtra under lock i några minuter.

That's it. En mumsig och lyxig pasta-sås, beroende på vad du väljer att stoppa i den. Enkelt och ett bra alternativ till den gamla klassiska biffstroganoffen.

Skördefestival

I helgen åkte jag och älskling upp till Öland och hälsade på mamma och Lennart, som i sin tur var där och hälsade på sin husvagn som stod, nästan helt ensam, på sin plats under träden på Tokenäs Camping.

Anledningen att vi åkte dit var ju inte endast att hälsa på husvagnen för att den kände sig ensam, utan det var för att det var skördefestival i helgen! Detta innebär att alla människor som överhuvudtaget kan, plus några till, åker till Öland för att ta sig norrut på den lilla ön i en lång och ringlande bilkö som sniglar sig fram i ca. fem kilometer i timmen.
När alla väl har lyckats ta sig någonstans, så köar de till en parkering för att sedan gå ut bilen och köa till ett stånd som säljer antingen mysiga hemgjorda saker eller mat av något öländskt slag.
Det var visserligen mysigt, men jag var inte alls i form för denna hjord av människor just den här helgen egentligen.
Utöver massor av folk fanns det även massor med dekorationer av hö och pumpor. Pumpor fanns det ungefär lika många som det fanns människor.

Mysigt, och jag rekommenderar att titta på det, men var beredd på folkmängden och bilköerna. Är inte det något du står ut med, är detta ingenting för dig.

Det mysigaste för mig var nog att kura ner sig i sängen och känna lukten av ölandssommar. Att bara få ha ledigt, att grilla en sista gång och äta massvis av onyttigheter, som man gör hela somrarna, och att vara där med familjen som man inte träffat sen i somras när man var där.

Min första skapelse

Jag vet inte hur mycket ni hänger med, men jag har ju tjatat järnet om jag ska börja virka och hur mycket jag känner att jag har en inre talang för det.

Då tänkte ni alla så här: "Nej, men det kommer aldrig bli av och om du börjar kommer du säkert aldrig slutföra något, för det gör du aldrig när du börjar med handarbete".

I don't blame you... Det är så sant. Jag börjar alltid med handarbeten och slutför dem tråkigt nog aldrig. Jag vet inte hur mycket mysigt garn och oavslutade halsdukar som ligger i en stor pluffsig kasse hemma i Hedemora.

Men nu. Nu är jag KLAR med en mössa. Bara så där! Utan mönster och allt. Virkning är tusen gånger lättare än stickning. Det är ju underbart! Inga hundra tusen maskor att sticka och hålla koll på, utan en. En enda maska att hålla koll på. Är inte livet underbart?

Viktor fick mössan, och även om den har sina nybörjarskavanker är det en, enligt mig, snygg och väl funktionerande mössa!

Kram på mig!

Helgen med pappa

Det bästa med helgen som pappa var och hälsade på oss här nere, var så klart att träffa honom. Det nästa bästa var när vi åkte runt och tittade på allt möjligt som jag inte visste fanns.

Det tredje bäste måste ha varit maten.

Så här är det. Jag och Viktor är fattiga studenter som visserligen inte lever på nudlar och snabbmakaroner, men någon lyxmat är det inte tal om. Det är det billigaste vi kan hitta som gäller i de allra flesta fall, så oftast är allt förutom fläskkött på extrapris, ica's basic-kyckling med 80% kötthalt, extapris fisk och frysta grönsaker uteslutet.

Men inte när pappa är här!

Han bjöd på oxfilé som vi hjälptes åt att laga på ett mycket mästerligt vis. 

Jag kom helt enkelt fram till detta:

"När fattiga studenter får äta oxfilé, då måste de blogga om det!", och eftersom Viktor inte har någon blogg, får jag göra det åt både honom och mig.

Inte dåligt att dessutom ha oxfilé kvar i kylen dag efter. Mycket uppskattad (och god) lyx, skulle man kunna kalla det.

Vin bjöd han ju också på, så dubbelt lyx och en mycket trevlig kväll!