Det är skönt med en sån dag, och i det stressiga samhälle vi har idag känns det som en nödvändighet.
Att man idag är tvungen att planera in dagar då man tar det lugnt låter ju egentligen sjukt, och jag funderar över om det är ett problem som finns nu för att vi är mer stressade och jobbar mer, eller om det handlar om att vi helt enkelt är latare och bekvämare.
Kanske är det inte arbetet i sig, utan intrycken, valen och känslan av att man alltid måste ha flera bollar i luften samtidigt som är problemet i sig. Förr i tiden hade man en sak att göra. Antingen var man hemma med familj och hushåll, eller så jobbade man och kom hem till ett mål mat på bordet.
Nu säger jag inte att det är bättre på något sätt, jag funderar bara på om det är själva valen och tankarna i sig som gör dagens samhälle så stressigt, eftersom jag inte nödvändigtvis tror att man jobbade mindre förr i tiden.
Kanske finns det inget annat att gnälla över. Jag är själv en sån som anser att alla människor alltid verkar ha något att gnälla över. Ett behov av att klaga på något helt enkelt. Kanske för att höja sig själv, eller kanske bara automatiskt, som en inre instinkt. Även om jag har svårt att tänka mig att människan är utvecklad för att gnälla. Eller så är det just det som är grejen. Vi ska gnälla, för att vi ska utveckla oss hela tiden, men varför?
Idag har min dag varit lugn, men ändå har jag plågats av ett klassiskt i-landsproblem. En sprängande huvudvärk som gjort allt för att hindra mig i mina fysikstudier, men jag är ändå glad att jag fortfarande får ha den här dagen, som bara är min. Min söndag då jag får vila upp mig efter min inte speciellt jobbiga vecka, men ändå känner jag behovet av vila.
Ett gott mål mat, som jag själv åstadkommit, gör ett fint slut på en fin dag kantad av plugg och repriser av gamla svt-program. Korvstroganoff ska inte underskattas.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar