Körkortet är mitt!

Så där ja.
Jag har ju varit borta från bloggen ett tag nu, som några kanske har märkt. Dock är det ju inte ovanligt med dessa "bloggavbrott" från min sida.
Denna gången har jag dock en anledning.
Det har varit mycket annat att koncentrera sig på nu på senaste tiden. Jobbet, för att inte tala om flytten och nu på slutet har det varit 100% mot körkortet!
Ja, jag vet att jag är 20 år och att jag kunde ha satsat på körkort för två år sedan, men då hade jag varken lust eller ork, men nu är jag så lycklig att jag knappt vet vart jag ska ta vägen, samtidigt som det är så overkligt att jag knappt kan tänka mig att det är sant.

Lite Kim-tar-körkort-histora:

• Kim gör som många andra ungdomar och går introduktionskursen tillsammans med sina föräldrar när hon fyllt 16 år.
• Kim upptäcker att hon har synfel (buhuuu).
• Kim börjar övningsköra, kör nästan över sin mamma, blir kallad för "gamla Alma 82" av körskoleläraren på Görans trafikskola, och ger mitt i smeten upp körkortet tillfälligt.
• Kim återvänder med körkortet i sikte och byter till Hasses (Hedemora trafikskola) istället, eftersom hon inte gillar att kallas för "gamla Alma 82".
• Kim kör några lektioner, halkbana, bokar teori och uppkörning, pluggar teori som en tok, klarar teoriprovet, bokar två lektioner till och slutligen klarar hon uppkörningen.
• (Kim dör av lycka)

Det är OKEJ att vara ego när man precis tagit körkort. *Stolt*