Jag har umgåtts med klassen, gjort arbeten, skrivit prov, pluggat, träffat folk, sovit sent och sovit tidigt. Jag tror att det händer någonting i mitt huvud just nu. Mitt liv, eller snarare mina känslor, åker berg- och dalbana just nu. Jag är glad och ledsen, känslosam och känslolös eller stressad och rastlös om vart annat.
Jag har inte tid att göra något, samtidig som jag inte har någonting att göra.
Ju mer jag läser om hur människan fungerar, desto mer undrar jag hur kemiska substanser kan få mig att känna allt det här i ett enda stort kaos. Vad, vem eller varför är jag jag?
Denna plötsliga känslostorm har nog mycket med att göra att jag på senaste tiden inte fått utlopp för någonting. Ingenting kreativt. Alls. Det mest kreativa jag gjort på senaste tiden är att göra powerpointpresentationer om universum och fortplantningssystemet.
Jag har inga problem med något i skolan, så vad har jag att gnälla över egentligen. Jag presterar. Som jag alltid gör, oavsett om jag mentalt vill det eller ej. Jag har vänner som jag pratar med och hittar på saker med.
Samtidigt vill jag någonting mer. Jag vill göra något. Jag presterar, men jag får aldrig känslan av att jag åstadkommer någonting. Jag bara gör. Jag fotar, lyssnar på musik, spelar lite på mina instrument, målar mina bilder och lagar min mat, men ändå känns det som om jag inte åstadkommer någonting. Allting bara är...platt. Jag vet inte varför, men just nu känns mycket platt.
Vad är det för signalsubstans om jag får fråga?
Blandade bilder från veckan som gått
Grattis mamms på morsdag också! Trots mina konstiga känslostormar så saknar jag dig jättemycket. Du fanns alltid där och tröstade mig när allt stormade som värst.
Jag finns fortfarande här. Det är många mil emellan våra bostäder men i hjärtat är du alltid hos mig.
SvaraRadera