Pappa och Ann-Christine på besök

Här är några foton från i helgen då vi fick finbesök av pappa och Ann-Christine. Jag hade en riktigt trevlig helg som jag sett fram emot länge, trots allt upp och ner med skola, humör och hormoner. Jag har ju så trevliga föräldrar, jag! Som förväntat var det mycket mat och ett riktigt trevligt restaurangbesök på lördagen. Vi besökte Sjörök nere vid hamnen i Karlskrona och åt supergod mat på en supertrevlig restaurang. Bilderna är från söndagen då vi tog en promenad i det soliga höstvädret.

Just sayin'

Jag vet att jag inte bloggar längre, även om jag funderat på det tusen gånger, MEN jag måste spara detta i mitt internet-blogg-minne. Idag så... wait for it... tatuerade jag mig för första gången! Det var läskigt och jag var så nervös att jag hade ont i magen. Kanske på grund utav några av dessa skäl:

1. Min pappa tycker INTE att det är en bra idé.
2. Vi hittade inte tatueringsstudion.
3. Vi hittade ingen parkering.
4. Vi hittade en parkering, men hittade fortfarande inte tatueringsstudion.
5. Tatueraren hade problem med internet, så hon trodde att jag hade min tid en timme senare än jag egentligen hade. Det resulterade också i att hon inte kunde kolla på bilden jag skickat, så att vi var tvungna att skicka bilden via mms i efterhand.

Trots detta så är den nu klar och jag är så nöjd! Det är ett M som har fått barn med ett träd. Så det är ett trädeM. M:et står för Margareta som är ett familjenamn från mammas sida. Mamma och moster har också skaffat sig varsina M på sina handleder, så vi är nu en matchande släkt. Min mormor, mamma, moster och jag har alltid firat "Margaretadagen" så nu när mormor gick bort så bara blev det så att tatueringar blev ett fint minne.

Jag har länge velat ha en tatuering, men inte riktigt bestämt mig för vad jag vill ha. Jag har tidigare funderat på just ett träd under armvecket, men det har inte blivit av. Jag är inte en initiativtagande människa. Jag behöver pushas för att göra saker. Döm mig inte!

Nu när jag väl är tatuerad är jag sugen på en till (förlåt pappa!), som jag har funderat på länge, men den får vänta. Helst vill jag åka till Vietnam och se landet jag föddes i innan jag vill göra den. Jag tänker inte säga vad det är, bara för att hålla spänningen uppe.

Puss och kram på dig mormor!

Chef

Alla som tycker om man och film borde se den här filmen. Just sayin'.

Vardag

Andreas kom till Hedemora och sen gick allting snabbt. Vi åt, vi träffade folk, vi åkte, vi var på bröllop, vi åkte, vi sov på hotell, vi åkte, och till slut var vi hemma. Hemma i vår lägenhet där vi inte gör annat än att titta på serier, sova, kela och äta.

Bröllopet var fantastiskt vackert och mysigt och alla var glada och lyckliga å brudparets vägnar. Brudparet var nog, som sig bör, lyckligast av alla. Festen var riktigt rolig med roliga lekar och supergod, och supermycket, mat. Människor sjöng, jag sjöng, människor höll tal, jag höll inget tal och sen tog kvällen slut, klockan var halv ett på natten och mamma hade i ett svagt ögonblick bokat fel hotell, fel datum. Samtal ringdes och tillslut installerade vi oss, eller snarare däckade in i sömnen, i ett mysigt hotellrum på Royal Blu Arlandia. Tack mamma för det! Vi behövde det. Jag älskar att bo på hotell, och det var riktigt mysigt.

Jag vaknade dagen efter med huvudvärk, feber, hosta och delvis ingen röst. Nu kan man påstå att det var på grund av bröllopsfesten, men det var ingen alkohol på den, så kom inte och säg att det är rätt åt mig! Hotellfrukosten gled i, medan ett par högljudda italienare (tror jag) beställde espresso bredvid oss, och den var god. För annars är det en DÅLIG hotellfrukost. Jag kommer ärligt talat inte riktigt ihåg. Mitt huvud var inte riktigt med mig den dagen. Resan hem är bara febrig. Mycket väntan, ont överallt och ständigt för varm eller för kall, men Max var gott, Andreas tog hand om mig och tillslut satt vi på flygbussen hem mot Karlskrona och slapp betala ett öre för den, då företaget inte hade gett ut en kod till busschauffören som alltså inte kunde ta betalt.

Nu är det så att jag inte gillar Max. Jag har aldrig gillat Max och jag tycker inte att deras hamburgare är speciellt goda. Jag tycker oftast att jag får vänta fett länge på en hamburgare som smakar som om jag kunnat  köpa ett paket hamburgare från Ica och steka dem hemma själv. Jag har ändrat mig. Deras hamburgare har blivit snäppet bättre, men deras pommes har blivit fantastiska. Jag drömmer om dem på nätterna. Max har dessutom en studentrabatt som innebär att jag får gratis plusmeny och en dipp. Jag har alltid klagat på att man knappt kan beställa lite mat till ett billigt pris på Max, vilket man kan på Donken, men nu kan jag beställa en minimeny och få plusmeny och dipp till den för typ 35 kronor. Jag har ändrat åsikt. Jag tycker om Max nu.

I övrigt så har vi sett Guardians of the Galaxy idag. Sevärd! Trädet är bäst. Jag älskar det trädet.

Nu så ska jag sova och hosta ur mig alla äckliga virus som hänger i min hals, för imorgon ska jag vara frisk. Nollningen börjar och sen börjar skolan. Full fart. MVH Honsomintehängermedisittegetliv.

Stockholm

I helgen var jag i Stockholm och hälsade på min moster, Stig, Herman och Nevyn. En trött och sliten Kim som hälsade på hos en trött barnfamilj. Jag skäms för hur trött jag är. Ingen vilja eller initiativförmåga verkar finnas just nu, men det var skönt att komma iväg och hitta på lite saker, och inte bara sitta hemma i Hedemora nu när de flesta av mina vänner rest därifrån.

Resan var i alla fall jättetrevlig och vi pratade, åt sushi, tittade på Marsipulami, spelade TP, åkte på utflykt till Åva och sov väldigt mycket. Eller jag sov väldigt mycket. Föräldrar verkar inte ha den lyxen! Tack för en jättetrevlig helg i alla fall!

Hamstern Superman, eller vad han nu heter. Många namn har han i alla fall!

Vi (barnen) badade och vi (allihopa) matade ankorna med bröd.

Moster bjöd på drinkar till TP!

Hittade den här lilla godingen istället för svamp när vi var ut till Åva och metade fisk som inte fanns och letade svamp som inte heller fanns.

Men skit i det då.

Säterstampen

Igår jobbade jag på Säterstampen med att sälja hembakt fika för "jag vet inte hur många år, men det är rätt många år":te året i rad. Jag jobbade med Sara i år, och vi bakade en massa vackra bakverk som jag tror uppskattades. Självklart hjälper det ju att vi står på den finaste gården, som tillhör Kari och Tyge. Själva Säterstampen är en nostalgidag i 1800-tals-anda, där de som är med, och besökarna om de vill, klär ut sig i 1800-tals-outfits och öppnar små stånd på de gamla gårdarna som öppnas upp för allmänheten.

Det var en lång dag, och direkt när jag kom hem var det bara att kasta sig in i duschen för att sen åka och möta upp Karin och Kajsa för att sedan gå in till Tim på fest. Det var en riktigt trevlig fest, där alla fick prata med Andreas i telefon. Jag saknar honom. Han borde komma hit. Nu.

På tal om Säterstampen, igen, så tjänade jag ungefär 3500kr igår, så livet känns lite bättre just nu!